Qi är en tusenårig metafor för livsenergi. Själva tecknet betyder luft och illustrerar att molnen svävar över risfälten, alltså energi från himlen och jorden. Redan för flera tusen år sen har man insett sinnets betydelse för hälsa. Qigong betyder övning av Qi, alltså att samla på energi genom träning av kropp, andning och sinne. Med tiden har det utvecklats många grenar, från hälsogymnastik till kampsport. Tillsammans med andra traditioner har den inspirerat till modern mindfulness. Mindful Qigong är en livsenergi som ska upplevas.
Kropp: Stabilitet och flexiblitet
Andning: Medvetenhet och Avslappning
Sinne: Fokus och lugn
Qi: Flow och balans genom 'Tre Nej (三无)':
无我 No ego
无为 No action
无心 No mind
Forskning om Qigong har ökat i senaste 20 åren med kvantitet och kvalitet. Från den första randomiserade kontrollerade studien (RCT) om blodtryckssänkning 1984 till över 500 RCT fram till augusti 2022. Ett fler tal studier har aktiv kontroll som fysisk träning eller KBT.
Majoriteten av studierna visar att Qigong har positiva effekter på kroppen, såsom ökad muskelstyrka, rörlighet och balans, samt sänkt puls och blodtryck. Qigong ökar livskvalitet genom att minska smärta, stress, och depression, samt att förbättra minne och sömn. Flera studier har visat att det finns ett dos-responssamband, alltså ju mer man tränar desto bättre effekt får man.
Sedan 1984 har det utfört upp till 14st välgjorda RCT på blodtryck, med upp till ca 1000 patienter. Sänkning av det systoliska blodtrycket är 8,5 - 11 mmHg och det diastoliska 4,6 - 7,6 mmHg. Kontinuerlig träning ger bestående effekt på blodtryckssänkning och kan bidra till minskad dödlighet, visad av en äldre studie på 90-talet med uppföljningstid på 20 år.
Patienter med hjärtsvikt och lungsjukdomar har fått bättre ork och andning. Meta-analys om hjärtsvikt från 2020 inkluderar 33 st RCT-studier med över 2400 patienter (80% kineser) och uppföljning på 4 - 52 veckor. Qigong ökar maximala syreupptag lika bra som intensiv träning. Gångsträckan på 6 min ökar signifikant. Den generella livskvaliteten kan t.o.m. bli bättre jfm vanlig träning. En förklaring kan bero på minskad depression med Qigong.
Medvetna andetag med långsam rytm och djup bukandning aktiverar det parasympatiska nervsystemet, alltså lugn-och-ro-systemet. Därför är reglering av det autonoma nervsystemet den vanligaste förklaringsmodellen till Qigongs effekter. Blodtryck och puls sänks, mage och tarm jobbar bättre. Biokemiskt kan man mäta sänkta nivåer av stresshormoner (katekolaminer och kortisol) och inflammationsmarkörer som cytokiner. Blodsocker och kolesterol sjunker. Ökad frisättning av NO från kärlväggen kan bidra till blodtryckssänkning. Endotelfunktion kan påverkas då frisättning av endothelin-1 sänks. Ökad nivå av BDNF (Brain-derived neurotrophic factor, nervtillväxtfaktor) kan skydda nervcellerna från skada och därmed förebygga demens. Man kan t.o.m. mäta ökad aktivitet av telomeraser, ett enzym som skyddar våra kromosomer och därmed åldrandet.
De vanligaste begränsningarna av studierna är lågt antal patienter, risk för bias då de flesta studier är utförda i Kina. Många studier är hypotes genererande. Slutsatsen är att Qigong kan erbjudas som komplettering till sjukvård men mer forskning behövs.
